syster

vaknade upp klockan tio, efter tre timmars sömn,
men kräkningarna uppe i gommen. klev upp,
studerade de svarta ringarna under ögonen och
kokade kaffe. hade en dröm om någon, det kanske
bidrog till måendet.

jag känner hur det kryper i hela kroppen, trycker undan det.
nu stundar åksjuketablett, en andra kopp kaffe och dagens
första cigarett.

jag tycker att snön kan försvinna nu.
mitt liv ligger på is just nu(ha ha), eftersom
jag förvandlas till bambi så fort jag tar ett
steg utanför dörren.

tur är del väl att jag bara ska stanna inne och
plugga, minus fredag, för då ska det dansas
på vasas isiga gator, drickas kaffe och annat
mysigt.

ps, isdubbar är bra, men inte så bra. ds


ps2. bebisugglor kan vara det sötaste som finns. ds2

smörj inte in dig i lotion du inte luktat på innan,
när du ska iväg tjugo minuter senare.

jag blir såhär trött:

jag hade helt oklanderlig musiksmak
som sextonåring.

jag borde göra den där matten.
borde verkligen. men jag känner
liksom, att den kan dra lite åt helvete.



frisk luft är överskattat. tacka vet jag neddragna
persienner, film och nattlinne hela dagen.
men jag lovar. imorgon ska jag klä på mig.
imorgon.

nöjd tjej, nostalgisk när norén(viktor)
spelades i radio.

tristess? nää! (jo).

nötter,
naket,
nödvin

natti.

och!
imorgon, efter psykolog,
ska jag minsann träffa min
sockertopp, som kan räkna
med en kväll av kramar, pussar
och eventuellt lite(mycket) av mitt trevliga
vända-mig-om-titta-på-magnus-när-något-roligt-händer-på-TV.

jag ska nog köpa nötter. kanske cola. lite rötjut.
om jag saknat magnus? mhm.


puss. bild från.. 2008?

ingen akupunktur. jag är för spänd.
istället ska jag masseras med en liten
taggig boll. lättnaden är ganska stor.

och! imorgon påbörjar jag mitt nya
projekt; få psykologen att förstå att
jag inte är psykotisk. sjukt spänd.
hejdå schizofreni, liksom.
(hoppas jag)


notera(helst inte) de svarta ringarna under ögonen


/nervvrak

vidrig huvudvärk.
sömntabletterna känns
som vatten, och det skrämmer
mig. på fredag måste jag säga
rätt saker och det skrämmer mig.
imorgon ska jag upp, iväg, hoppas
att minnet sitter i(en annan härlig
bieffekt av att knapra benso i ett
antal år).

akupunktur. imorgon.

eftersom jag har svårt att koncentrera mig
och ännu svårare att hålla ögonen stängda,
tänkte jag stirra i taket och lyssna på
elliott smith, bon iver och musik som bara
flyter som blod i ådrorna.

/spränghuvudvärk. sluta sitt vid datorn.

frågorna studsade från huvudet fortare än
textraderna i kurslitteraturen. kände mig
efterbliven, blev svimfärdig, kräktes och
storgrät. det börjar dyka upp blåmärken
på handlederna.

panikångest av pluggande. kvällens patetiska.

helt överväldigad i övrigt också.


min lilla stjärna.

om man bortser från det faktum att
jag inte fått någon biljett av SJ
(tåget går kl 14 och jag måste åka
på det där pappret man inte får åka på),
har det varit en skojig morgon.

detta är två saker jag skrattat åt denna morgon:

http://www.offbeatenough.com/pictures/the-awkward-moment-when-your-friends-fat-arm-makes-you-look-naked/

http://nyheterna24.wordpress.com/2012/01/14/hemlos-dvarg-ollade-bilar-pa-sodermalm/

(bara för mig)

förvirrad. vill sudda ut mina psykiska bokstäver,
ordnas upp, rättas till och klara av sådant jag
borde klarat av sedan barnsben.

hoppas på en lösning. ångrar att jag gett mig in på
matten igen. det går liksom inte. jag lägger nog ned
igen, fortsätter kanske med filosofin. lite kaffekunskap,
kanske tar upp franskan.

men inte om ingen suddar ut mina psykiska bokstäver.

om jag tvingas leva i ovisshet, med en psykosstämpel
i pannan, ångest i bröstet och orkeslöshet inför varje
sociala situation som uppstår, länge till, vet jag inte
riktigt vad jag kommer ta mig till.

jag vill inte tillbaka till psyk. för att vara mer specifik,
och ärlig, vill jag inte komma UT från psyk en gång till.
däremot känner jag mig själv såpass väl att jag vet
att jag, när jag väl varit där ett par veckor, vill ut,
vilket innebär att jag får börja om. igen.

jag är så otroligt lättad och lycklig att jag har tre
fantastiska vänner, och en fantastisk pojkvän.
förstår inte hur ni orkar. och jag vet inte hur jag,
som alltid håller människor på avstånd, har fått
turen att få så fina personer, ända in i hjärtat.

tack.

imorgon tar jag mitt pick och pack och
åker hem till göteborg. minus vädret,
skolan och tusen möten, inklusive
akupunktur(nålskräck), ska det bli
så jävla skönt. rödvin, cigaretter,
filmer, serier och magnusmys.

kommer dock sakna min tjej och hennes
ärkefiende...



...liam den allsmäktige.

har tappat bort fame.


/ricky gervais-fan